Kottliv

9: Du och Jag Mot Hela Världen - Magnus Uggla. När Uggla verkligen skriver seriösa texter så gör han det fruktansvärt bra. Det här är en nostalgidoftande text när Uggla ser tillbaka på 70-talet och ställer sig frågan hur hans vän kunnat glömma hur det var att vara tonåring, rebell, fri och själva mot hela världen. Det här är Ugglas bästa låt på minst 15 år, sparsamt och smakfullt arrangerad med stråkar och piano, mycket snyggt att tredje versen bara är Uggla och ett piano, för att sedan stegras upp i en final med stråkar och slagverk. Såg också den här låten framföras fantastiskt fint och känslosamt live i Uppsala 2007. 

8: Brigher Then a Thousand Suns - Iron Maiden: Mastodont-låt av Maiden när de berättar om de första atombomberna. Oerhört komplex musikaliskt, där taktbyten sker ständigt, samtidigt som det fullständigt kryllar av strålande riff och solon. Mitt favoritstycke är refrängen, där allt lugnar ner sig och frasen "Out of the darkness, brigheter then a thousand suns" upprepas flera gånger till ett mkt snyggt komp av stråkar gitarrer och Steve Harris basgång, för att sedan stegras och explodera i refrängen ytterligare en gång, fast nu betydligt tyngre. En överlag mycket imponerande låt!

7: Reason to Cry - Takida. Takidas bästa låt genom tiderna. En hjärtskärande ballad om att förlora sin mamma, och hur sångaren känner ångest över att han inte fanns där för henne mer utan att hon fick dö ensam. Mycket känslosam och stark låt.

6: Madagascar - Guns 'N Roses: Jag är stundtals hypnotiserad av den här låten. Låten är byggd på ett tuggande beat, som väl i grunden mer lutar åt hip-hop, samtidigt som Rose sjunger om att han inte längre tänker bli tillsagd vad som ska göra, och introts syntslinga loopas om och om igen i bakgrunden. Därefter har Rose samplat tal från Martin Luther King med citat från bland annat Braveheart. Jag har ingen aning om vad Rose menar med den här låten men på något väldigt underligt sätt så blir helheten väldigt bra. Det är en udda låt, otvivelaktigt, men utan att kunna beskriva det bättre så tycker jag det är den bästa låten från Chinese Democracy.

5: Dance of Death - Iron Maiden: Löst baserad på dödsdansen i slutet av en Bergmanfilm, berättar denna sång berättelsen om huvudpersonen som rumlar runt i New Orleans och helt plötsligt upptäcker ett gäng döingar som han får dansa med, typ :P Låten i sig är ett fantastiskt episkt verk som tar fram många av de bästa sidorna hos Maiden, snygga solon, fantastisk sång och snyggt arrangerat med en hel del stråkar. Bästa låten från skivan Dance of Death och en av Maidens bästa låtar genom tiderna. Dock finns ännu bättre senare på listan...

4: The Legacy - Iron Maiden: Den avslutande låten från A Matter of Life and Death är också skivans bästa. Inleds med en fantastisk akustisk del där Dickinson sjunger om män i svart som drar ut i krig och sällan kommer tillbaka. Därefter går det över i en otroligt snygg instrumental del, där Maiden lyckas få en elgitarr att riktigt smeka fram tonerna cirka 1:50 in i låten. Mittensektionen av låten är den sämsta, dock absolut inte på något sätt dålig, innan en plötsligt tempoväxling drar igång ett rivigt solo innan det går över i en fantastisk epilog av låten, där sångaren konstaterar att vi verkar ödesbestämda att leva i en värld av krig, att rädsla, ignorans och brist på förståelse leder till död i allt för många situationer och att så länge så många människor lever för kriget och tjäner på det så tycks det aldrig få något slut. Låten är helt fantastisk och topp 5 av Maidens låtar genom tiderna.

3: The Wrestler - Bruce Springsteen: Mitt ibland stora, ja flera rent kolossala låtar på denna lista, så har vi Springsteens underbara soundtrack till filmen The Wrestler. Det är en enkel och sparsamt arrangerad låt, som är helt genial! Springsteen sjunger den helt fantastiskt med otroligt mycket känsla. Låten handlar om hur en avdankad Wrestlare som inte känner att han räcker till för något och att Wrestling till slut är det enda han har kvar. Tyvärr har jag inte sett filmen, vilket jag nog borde ta att göra snarast. Live hörde jag låten 2009 och Springsteen gav den ett mycket stillsamt och passande framträdande. 

2: Blood Brothers - Iron Maiden: Bästa låten från skivan Brave New World (2000). Detta folkmusikinsperade mästerverk var den första låten med Maiden som jag lyssnade på och det har förblivit en av mina favorilåtar sen dess. Mängder med fina gitarrslingor. Textmässigt kan man tolka den på flera sätt, men det orkar jag inte ha någon mer utläggning om här sedan blogginlägget är långt nog ändå...

1: Hurt - Johnny Cash: Ursprungligen skriven av Trent Raznor från Nine Inch Nails, men det är i sin coverversion den här låten kommer att bli ihågkommen (all respekt till låtskrivaren dock). Det är den sista singel som släpptes med Johnny Cash medan han forfarande var i livet, och det är också i mitt tycke det bästa Johnny Cash någonsin gjorde, även om han gjort mycket annat bra också. Låten handlar om en man som ser tillbaka, undrar vad det har blivit av honom då han ser alla försvinna runt omkring honom, och önskar att han gjort saker annorlunda. Det är med en otrolig känsla Cash sjunger den här låten, att han tappat mycket av sin röst gör i det här fallet bara att låten blir emotionellt starkare. Arrangemanget är strålande och lyfter verkligen fram djupet i den här låten, framförallt älskar jag slutet på låten. Det här är en sång som betyder väldigt mycket för mig, jag har lyssnat på den många nätter då jag suttit ensam. Ser man den tillsammans med den fantastiska musikvideon blir den ännu mer känslosam. En fantastisk sång som är en av mina favoritlåtar genom alla tider.