Kottliv

Igår var jag på bio med Simon i Hudik och såg senaste Harry Potter-filmen. Den var riktigt bra tyckte jag, spännande, trogen mot boken och riktigt bra skådisar. Den var bara lite drygt två timmar, vilket inte är så lite men det var nästan lite kort, fanns ett par saker dom kunde tagit med mer ur boken som Simon påpekade direkt efter filmen.

Förra helgen var jag på Chuck Berry, Status Quo och Nisse Hellberg på Stenegård. Jag var där i stort sett enbart för att se Chuck, förvisso är Status ett legendariskt rockband, och Hellberg gör hyggliga rocklåtar på svenska, men dom kan inte jämföra sig med den drygt åttioårige Berry. Att kalla honom legend är att underskatta honom, han ÄR Rock n´Roll som John Lennon en gång sa. Jag var rädd för att det skulle bli dåligt, att han skulle vara trött och alldeles för gammal. Jag hade tack och lov fel. Han var pigg, spelade och sjöng bättre än vad jag trodde, och jag blev slagen av den otroliga glädje och spontanitet han visade på scenen. Han fick de andra musikerna att improvisera olika solon, samtidigt som han själv då och då visade att han fortfarande kunde spela riktigt bra gitarr trots åldern. Och känslan av att se honom på bara tre meters avstånd var helt otrolig, det är klart, efter maiden, det bästa jag varit på. Upplevelsemässigt var det på nåt sätt nästan större att se Chuck! 

Resten av konserten var också bra. Status drog på ordentligt, och körde sina klassiska låtar. Tyvärr lyckades inte jag och Maria hitta Chuck Berry eller status för att få deras plektrum, vi såg dock resten av Chuck´s band åka förbi i ett par bilar. Maria fick en slängkyss av pianisten... ;) Men tyvärr inget plektrum, och Chuck såg vi inte skymten av.

Jaja, nu ska jag ta och göra mig i ordning snart. Ska till mormor en sväng, vi skulle tydligen på middag där, jag kan väl sitta med och vara artig åtminstone när hon gjort sig besvär att laga till allihopa. Ha det bra alla!

//Kotten