Kottliv

Ibland känns det skönt att leva utan att göra något särskilt. Ibland önskar man att man i sitt liv gjorde något särskilt, något som betydde något. Men betydde något för vem? I själva verket handlar det ju om oss själva och vad vi ska göra för att vi själva ska bli lyckliga. Men vad innebär det att bli lycklig? Livet är väl aldrig lätt, vore allt undebart skulle man tycka att allt var skit eftersom man inte hade något att jämföra med. Jag trivs ganska bra trots allt där jag är i livet just nu. Jag befinner mig på en mellanstation mittemellan mitt vuxna liv och min barndom, alla portar står fortfarande öppna bara jag vet vad jag egentligen vill. Och så länge man inte vet det så kan man ta det lite som det kommer och försöka göra det bästa av situationen. Kanske blir i morgon något alldeles särskilt eller dagen efter det. Livet är väl i själva verket en strävan efter de där korta små ögonblicken då man kan känna ren lycka, däremellan är det väl mest transportsträcka. Jag tycker mig ha en trevlig transportsträcka men skulle gärna haft fler riktigt lyckliga ögonblick.