Kottliv

Jag orkar ta mig fan inte just nu... allt går åt helvete, får inte hyra lägenhet utan fast jobb, ingen flytt till Gävle alltså. En nära vän som ignorerar mig och verkar vara asförbannad utan att jag vet mer än möjligen delar av varför.  Och va fan ska jag göra av mitt liv? Känns som att jag sitter fast i ett bungyjumprep, andra änden av repet sitter i Färila, springer jag iväg så kommer jag dras tillbaka innan jag vet ordet av. Motvind. Ensam är stark? I helvete.